Hemma igen!(uppdaterad)

Jasså du....det trodde du aldrig?
Att jag skulle komma hem utan blessyrer och åkommor?
Muhahahha....fast en hel del träningsvärk på ovanliga ställen jo...gött att jag inte var den enda :)
Måste erkänna att det var en riktigt mysig,äventyrlig vecka upp i Sälen.Det var ett riktigt sagolandskap såsom jag aldrig sett Sverige förut.
Första dagen blev det att åka utför.
Men innan dess blev jag väckt med sång och frukost på sängen....hihi vilken start på dagen - och presenter fick jag också!
Med en speciell gåva från Någon med TANKE bakom.Ni vet ju att Silvana verkligen är den som uppskattar TANKEN bakom gåvorna,stora som små.Nice nice nice!
Precis vad jag bär också - din smak är min smak(ibland,kom ihåg manchestersofforna).

Hur som helst...åka utför.
Jag förväntade mig lite teori eller så innan jag kavade mig nerför en lagom sluttande backe till liften...TJI fick jag för min lärare var ju trots allt Någon.
Det var mer ett "såååååå nu sätter vi på dig skidorna och åker upp"
Hariga Silvana gjorde detta och tog sig ner UTAN ATT RAMLA EN ENDA gång!!Wohoooooo!!!
Och näöööö...jag tog inte av skidorna och GICK ner i pjäxor eller tog liften ...jag åkte ...eehm plogade mig nerför backen.
Sen kan jag väl inte påstå att jag inte ramlade.Ju kaxigare man blev desto större risker och låg man platt på mage med nosen i snön. Som tur är var dagen strålande för detta...solen sken och snön var precis som o åka skidor på sommarmoln.
Sen blev det fettig mat utan dåligt samvete för man hade verkligen jobbat för det!!
Man är en liten,liten indian innerst inne för när Syster Någon,Syster Någons man o Far Någon var en smula impade på mina försök så ville jag vifta på svansen som en cockerspaniel.
Tyvärr kunde inte Systerson Någon elle Mor Någon ge sina utlåtande då de varit fullt upptagna på pulkabacken och i lekrummet inne i värmestugan.
Dagen efter var det dags för längd...detta klarade jag mindre galant måste jag säga,kondisen var inte på topp och jag trillade en hel del...familjen Någon är ju superhurtiga och hade riktig fart trots pulkan,tur att Mor Någon förbarmade sig lite över mitt sega jag och väntade.
Men belöningen på våfflor med hjortornsylt i hemfjällsstugan var värt besväret.Vägen tillbaka gick mycket snabbare.
Det roliga var att även då hade vi strålande solsken,två minusgrader och NOLL vind...fjället visade upp sig i alla sina prakt!!
Därefter var det dags för firandet...jaaaa du.... Det riktiga firandet.
Restaurang Lammet&Grisen (eller björnen&lejonet som Han ville kalla den).Oj oj vad vi åt.Det var längesedan jag åt så mycket kött i ett svep och det märkliga var att tillbehören var minst lika goda - bufféer är livsfarliga när de är så här goda.
Vi skålade glatt för födelsedagar och att få vara tillsammans,men främst för Hans examen och nya jobb.Visst är det lite i efterskott men det viktiga var att det blev av - pojken har ju nått sina drömmars mål och förtjänar att bli firad.
Till och med gustavknodden åt för glatta livet och lekte omkring tills man fick bokstavligt dra honom varsamt därifrån.

Resten av veckan var det skidor,snöpromenader,mys och spel framför brasan (där Ing-Mari KROSSADE på inlevelsen i charaderna ha ha ha),bastu och god mat.
Skolböcker hade jag med i ett fåfängt försök att hinna göra någonting nyttigt också.Men men ni förstår nog hur det gick.
Tyvärr var det plusgrader i söndags så jag åkte inte utför mera - men däremot testade jag bräda - och det var sketans kul!!Inte alls så svårt som jag trodde bara jobbigare för benen!
Så vi tog med oss skidorna och brädan hem sen - det finns ju backar ganska nära örebro och bräda måste jag ta mig an ordentligt.

Det resumerar veckans snöäventyr.Det var en vecka som gav mersmak och jag ser riktigt fram mot att fortsätta skidåkandet trots det onaturliga i att en indian står på skidor.

Kraaaaaaaaaaamiiiiizzzzz

Silvana.