måndag 31 mars 2008
Farväl
Jag har en så låg svacka just nu alltså,jag orkar inte mer.
Måste jag göra om hela uppgiften igen???ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH jag hoppar av och läser till lärare istället,lika bra!!Det kanske jag klarar utan att göra om arbeten.
Jag har ALDRIG fått göra om ett arbete.
Jag vet att jag får skylla mig själv för o ha väntat tills sita sekunden och att erbetet var halvdant.USCH JAG FATTAR INGENTING!!!
Silvana.
söndag 30 mars 2008
Kärringvarning
lördag 29 mars 2008
FYLL ÅR SNART!!
fredag 28 mars 2008
Sömnlös igen då.
onsdag 26 mars 2008
ÄNTLIGEN KLAR
Min rygg värker.Mina axlar svider och ögonen har aldrig varit så blodfyllda som nu.Jag e grinig,stinker och har inte städat mitt hem på två veckor.
Men nu...nu är jag ÄNTLIGEN klar med det förbannade PM:et som ska in imorgon!!Inte en sekund för tidigt.
Nu ska jag sova i ett par timmar innan det är dags att göra presentationsförberedelserna.
Ska bli gött när den här veckan är över.
Men jag är KLAAAAAAAAAAAAAAAAR nu!!!Wohooooooooooooooo!!
Silvana.
tisdag 25 mars 2008
Snö??
Till påsk snöar det men inte till jul??
Sjukt hur vädret cp:ar sig.Fast om vi ska vara rättvisa så var det ju vi människor som började cp:a först.
Mysigt är det ju fast jag sitter instängd med mina böcker och datorn för pluggandets skull.Blev ordentligt uppskrämd inför presentationen av PM:et på torsdag av kursarna så nu ska jag förbereda det OCKSÅ.Gillar inte att göra bort mig om jag ska prata framför alla.Ryser vid tanken på då c-uppsatsen ska vara klar och tesen försvaras.Vilken tur att det ligger tre år framåt minst.
Började med kolhydratsräkningen idag och jag är HUNGRIG!Jag har mumsat i mig flera kilo sallader och té utan att bli mätt.TUr nog blir detta en slags avgiftning på ett par veckor eftersom jag inte har nån övervikt att prata om.Men större över rumpan har man ju blivit,jeansen ljuger inte och det gör inte min homiezz heller.Kurvig har jag aldrig tänkt på mig själv som.Minns då jag dansade som mest - då blev 48kg Pocca mobbad som plankan.Hahahaha ironinskt va?
Summa sumarum är väl att man är bäst när man är nöjd och jag är nöjd när jag kommer in i mina "Hetjeans".
Fikat med tjejorna blev av i helgen också.
Shit pommes frites vad nice det var.He he he klart vi pratade om väsentliga ting som pojkar som inte ser smutsen osv men man kommer ju ändå fram till att man inte kan vara utan just HONOM.Miss V och Jandriz är två otroligt sköna människor - miss V var aptrött men pallade sig ändå till fyra timmars prat och bakelser.Nu får vi ta om det snarast- starta vårt eget sex&the city brunchande ;)
Lämnade in mobilen i måndags - det kommer blir dyrt erfarar jag.Läste det finstilta också och reklamationsrätten på elektronikvaror täcker inte mjukvarufel.det får man betala själv.OUUUUUUUUCHH sa Silvana i bilen på väg till Örebrew!!STUPID SONY ERICSON säger jag bara.Alla har problem med deras mjukvara!!GRRRR
That´s it 4 today.
Silvana.
fredag 21 mars 2008
Långsamhet och reflektion.
Följde med till Saron idag.
Där gjorde jag som jag nästan alltid gör på långfredagarnas mässor,ända sedan jag var en liten brun indianknodd.Jag slutade hänga med i predikan halvvägs in i den och började läsa matteus evangeliet.
För er som vet så tycker ni nog jag är totaaaaalt vilsen.Läser du evangeliet till långfredagen??Är inte det till jul??
Strunt samma i det nu.Huvudsaken var att jag satt djupt försjunken i "bröllppsgästerna fastar inte" då jag plötsligt fattade att jag kanske borde lyssna på predikan också,om inte så för åtminstone hövlighetens skull.
Det var då denna goda retoriker och pastor berättade att en journalist intrevjuade en kristen familj på radio och frågade vad som var utmärkande för deras "påskfirande".
Pappan sa något i stil med:
"På fredag är det långsamhet och reflektion,på påskafton är det mild nyfikenhet"
Snacka om ett kärnfullt sätt att beskriva det på.
Njut av reflektionerna och ha en riktigt bra långfredag - trots allt.
Silvana.
tisdag 18 mars 2008
Jag vann.
Mamsen blev firad och även lilla jag...det var en perfekt,lagom födelsedag - jag är inte för mycket firande av mig själv.
I allt skratt och berättande så kom exet Ungrarens ökända spratt på Hennes Majestät Mamsens bekostnad - den var modig*respekt*
Mamsen blev lite ängslig att man nämde Ungraren framför pojken - man vet ju aldrig hur han skulle kunna känna sig.
Så i bilen frågade jag om det störde honom på något sätt...jag visste svaret men ändå inte formuleringen:
-"Nää..varför det?Jag vann ju...du är med mig!"
Jag blev så otroligt impad av detta raka,ärliga störtsköna svar!Simon du gör mig mållös ibland.
För 17 det finns ju inga som helst tvivel.Vi har kört straight race,inga halvsanningar,inga spel - ALLTID,det är dem vi är.
Det har gett vad man har idag.
Det är sant Simon min skatt...du vann och det gjorde jag med.
Silvana.
PM till Silvana&Co: Catfight!
Nog nu - jag skyller på skolarbete men det är nog bara halva sanningen.Visserligen är det otroligt roligt att kunna ha den här dagliga dosen chompisar OCH familyn men min dygnsrytm har vänts helt upp och ner.
Varför rubricerade jag catfight då?
Joo...ibland vet man med sig att man kan ha den där lilla 14:isen i sig,speciellt när det handlar om känslor,en kille och en annan tös.
Jag lurade mig själv väldigt länge genom att tro att jag inte var som alla andra tjejer. Jag hade en policy gällande systerkap bland oss tjejer när man kom i ett triangeldrama och detta på grund av flera års observationer där det alltid slutade likadant : Tjejerna bitchade mot varandra,sårade och slogs(bildligt) med helt otrolig uppfiningsrikedom om det här (oftast) rötägg till kille där HAN ändå kom undan med allting.Ont blod mella tjejerna när det oftast var killens lögner som låg bakom allting.Näää..så skulle inte Pocca ha det.Inte ens när det första svidande hjärtesåret dök upp med all dess intensitet så skyllde jag på henne...eller henne...eller henne.För 17 det var ju jag och han som var tillsammans - hans trohet var svuren åt mig,oftast kände inte ens de här tjejerna mig.Vad för skyldigheter hade de där tjejerna till mig?
Så följde jag systerskapet först tyckte jag
Men för ett tag sedan fattade jag att jag faktiskt hade fallit i den där fällan att avsky en person enbart på grund av en gemensam pojke.För det var inte för så länge sedan jag kunde titta på henne och se att hon faktiskt är för mycket för just nämda pojke.Hon är helt enkelt för mycket fysiskt,psykiskt(antar jag) och ambitiöst. Och om jag inte fattade detta för flera år sedan så betyder det att jag HAR dömt henne för vad killen egentligen gjorde.Det var lögner,halvsanningar och slingrande från hans sida som gjorde att hon sparkade på den som redan låg och jag fortsatte det här barnsliga fiendeskapet tills det blev ett absurdum.
De här sista veckornas "internetande"har ändå fortsatt att påminna mig om inte låta mig luras heller.Jag är en person av många bekanta men få utvalda vänner.Mina vänner har visat att de dem säger -det menar de också,de sviker inte förtroenden och de säger HELA sanningen.
Många gånger beskylls jag för att vara tyst och "osprallig".Det är sant,först och främst för att jag tycker att andra har så intressanta saker att lyssna på,men också för att obeservera vem du är.Hittills har jag inte haft fel,jag har bara ignorerat magkänslan ibland.
Nu min kära läsare så ska du inte tro att detta är en becksvart analys - jag skriver det här med glimten i ögat och glatt humör.Jag har ju precis bekräftat att jag inte har haft fel,även om jag måste lägga ner mer ansträngning på att följa principerna.Det är så himla lätt att förolämpa den som inte är närvarande - ännu lättare är det att visa upp ett käckt lynne och ett falskt leende framför densamma.Jag vill inte göra det lätt,jag vill göra det ÄKTA.
Mitt äkta säger mig att observera och VETA men att skita i det som ändå inte berör en.
"Vilken idiot som helst kan gå genom livet utan att trampa någon på tårna,bara fullt levande människor tar för sig"
He he vilken livsfilosofi....man börjar ju likna - en KILLE!
Silvana.
söndag 16 mars 2008
"Känner du?Vår i luften.."
Idag kände man det riktigt,vädret var sådär överraskande skönt,man fick sova ut efter gårdagens festligheter och Pojken var(som vanligt) vaken och full sysslesatt när jag kom upp.
Det var längesedan vi sov över hos hans föräldrar tillsammans - oftast är jag ju hemma hos mina när vi hälsar på Götet och han hos sina.
Mysigt med Någons föräldrar också - de har alltid massa intressanta saker att berätta.
Sen hade man ju en hel del att inspektera i huset.
Badrummet som blir klar i veckan blev sååååååååååååååååå enormt snyggt!Varje gång någon bygger nytt blir man förvånad av hur lite kan göra mycket.Den här gången var det dock mycket som hände!Snyggt kakel,snygga vitvaror och framför allt en fräsch,rymlig dusch!Oj oj oj vad jag blev imponerad. Dessutom börjar jag ändå få en hel del respekt för pojkens idéer.Altan,badrum och bredare uppfart är ju hans påhitt och de gör enorm skillnad.
Det får en att längta lite till när man själv har sitt hus eller lägenhet som man ska rusta upp.Jag gillar det fysiska arbetet,tapetsera,snickra och mera - tillfredställelsen av att ha gjort saker själv är oslagbar.
Det suger att bo i hyresrätt - jag fick vara nöjd med att ha hittat en skojig lampfot på myrorna som jag håller på och gör om...men det är ju så små grejer.
Undrar om jag ändå ska ta och sätta upp den där sjuka tapeten i sovrummet?Jag tror det kan bli lite eget ändå även om fondvägg är en smula uttjatat nu.
Hehehe och så vet jag ju att om jag ställer till det så blir jag räddad av unge Herr Någon.Finns inget bättre än händiga killar...har ni tänkt på det?
Trist att pojken åker tillbaka till Örebrew nu medan jag blir kvar i götet.Vi brukar inte vara från varandra mer än en dag i sträck.Det kanske är bra??
Så tyckte jag med förut,orkade inte vara med pojkvännen heeeeeeeeela tiden - man hade ju ett liv,kompisar,plugget,jobbet mm.
Men nu har det blivit ett naturligt sätt att vara - det känns inte som vi hänger med varandra varje dag - det är som om jag skulle säga att JAG hänger med MIG hela dagarna...fattar ni??
He he hej jag tror att jag misslyckades helt med förklaringen här...strunt samma.
Juuuuuuuuuuuuust d!!!
I fredags åkte jag med till köpenhamn.Shit pommes frites vilket roligt jobb de har!!Alltså seriöst,ibland satt jag och tänkte på att bokstavligt slänga lagboken genom fönstret och byta bana till pilot.Sen tänkte jag på hur jag körde till flygplatsen...då är det nog bra att jag stannar på marken (du får skylla dig själv Pojken för att ha köpt ny bil - en BMW VILL ha fart!)
I alla fall så satt man där med Kaptenska Maria och min egen hete pojke som flygande pilot och kunde till och med hänga med i vad de gjorde.Det betyder att jag faktiskt lyssnar när han pratar flygplanska på kvällarna.
Bekväm lite ärta den där SAABen,inte alls likt den enmotoriga kärran man åkte ner till venedig med.Man var så himla stolt över sin duktige pojk som satt i sin uniform och oroade sig för att jag skulle spilla LOKA på instumentpanelen.
Tur att man hade filmkameran med sig också,mamma kommer säker föra över filmsekvensen till cd:n hon gör i ordning till Nona:s 80 vårar. Pojken blir känd bland la familia innan han ens hunnit dit personligen.
På tal om kamera.
Simon min skatt...hoppas verkligen att det var bälteskontroll som vägkameran blixtrade för - annars är det bara att ta med sig "sveriges rikes lag" under armen och protestera vilt...knappt 100 på en 90 väg???Det är för bövelen löjligt!GRRRRRRRRRRR
Sorry att jag svor och osade mot idiotbilisterna i fredags - men se det som att då slapp DU göra det =).Ibland glömmer jag bort att det inte är jag som kör.
Ha en skön resa upp min pojk - glöm inte att skicka kvitto så att jag kan lämna in mobilen.
Pözzzzzzzzzzzzzzzzz...saknar dig redan.
Silvana.
onsdag 12 mars 2008
Välkommen
Min syster är en humoristisk,urskön person med ett hjärta av guld...man behöver bara träffa henne fem minuter och så börjar man tycka om henne - hon har den där sociala kompetensen som jag tyvärr inte fick...vi får väl kalla mig mina föräldrars första försök ha ha.
Nåja korre,nu får du se till att skriva också.Bara det lilla du skrev var ju roligt.Ni som vill checka den riktiga,humoristiska Urzuan så kan ni kolla in korresblogg.blogspot.com
För det andra så tog jag bort och förändrade lite inlägg...
Mest av allt för att jag inte vill vara den tjej som jag föraktade så mycket för tre-fyra år sedan då hon sprakade och fortsatte sparka då hon redan visste att jag låg och var övervunnen.
Det är är så långt ifrån mig själv jag vill komma.
Mer förklaringar har jag inte lust att ge.
Min blogg är till för mig själv....för att dela med mig av erfarenheter,vardagen och en hel del humor.Mina åsikter och min humor är min egen och jag är medveten om att folk kan bli förnärmade av den.
Ibland kommer jag att skriva känsliga saker,jag försöker undvika namn så ofta det går - men nån gång slinter det.
Någon gång kommer jag också att kunna berätta Fernandas historia - välskriven och klinisk utan att sorgen lägger en slöja över texten.
Jag vill inte att hon glöms bort - ännu idag har jag inte förstått det tror jag.
Tittade på Youtube häromdagen och hittade sekvensen av nyheterna med henne - usch....jag orkar inte ta det nu..nån annan gång kanske.
God natt
Silvana.
tisdag 11 mars 2008
Jag H-A-T-A-R det här!
Att hata något är att vilja att detta något aldrig existerade.Tunga grejer alltså.
Därför haaaaaaaaaaaaaaaaaaaatar jag mensvärk.
För er som aldrig erfarit det så kan ni ta och skatta er lyckliga och skita i att läsa det här inlägget.
För er som vet hur det är...när man knappt kan gå,magtrakten får kortslutning och man blir lika svullen som en strandad val......ja ni veeeeeeet!
Varför varför varför är det här kvar???Jag har haft så här ont i princip sen jag var en lite indianunge på tolv bast.
Idag är en riktig tuff sådan period,min rygg värker inte bara nere vid svanskotan utan överallt,det känns som någon tagit metalltråd runt midjan och drar åt så hårt att jag snart går av på mitten!
Hög tid att ge sig på sina "jag tar inte tabletter eller smärtstillande bara sådär"-principen och proppa sig ful igen.
Det som stör mig mest är bristen på medkänsla från samhället.Att ha mensvärk är fjortis,sånt som bara mesar klagar på....
För bböööööööövelen ta er i......mensvärk är fruktansvärd när den väl sitter i...man kan inte göra något åt den egentligen och man måste leva med den varje månad i si så där 30-40 år.
Jag fick knappt nåt skrivet idag...PM:et fick vänta...nu sitter jag och försöker jobba lite på den men det fattas litteratur som finns bakom bibliotekets låsta dörrar
*suckar djupt*
Ja ja det är väl tur nog att den inte kom medan man skulle försöka ta sig nerför backarna iaf.
Det fick mig o tänka på min kompis Miss V och hennes snöhistoria.
Tydligen hade hennes pojke inte nån som helst pedagogik när HON skulle lära sig o åka förra vintern - för han lurade ner henne för en svart backe direkt!!Och skrattade när hon slängde sig på baken i ett försök att bromsa innan hoppet.
Hade simon gjort det hade jag aldrig mer tagit på mig pjäxor.Vilket är precis det Miss V anser.Aldrig mer ett par pjäxor???Näää chåmpis...klart vi ska åka upp tillsammans nån gång....du får låna MIN pojk som skidlärare för han är JÄTTEduktig och framför allt JÄTTEsnäll.....kom igen V.....snälla snälla???
Läste din Blogg nyss....hihihih jag blev verkligen smickrad över din gratulation med bild och allting.Vilka skojiga bilder du har från gamla roliga tider he he he.
Nu får vi se till o träffas...jag ska ju vara hemma hela påsklovet! Synd att Pumba är så långt bort så länge,vår trio är oslagbar.Har vi någonsin fått nåt vettigt ur våra MSN samtal???He he he
Ett stort grattis till Sara ocksåååååååå.......ph vilken underbart,söt liten tjockis hon fick.Hon var jättevacker.
Nyfödda barn kan vara lite fladdermusliknande tycker jag men den här flickan är vacker två sekunder efter födseln - DEN NI!!
Kram till alla lyckliga och tack till er alla som kon ihåg mitt bortskämda jag´s födelsedag.
Pözzzzzzzzzzzar
Silvana.
måndag 10 mars 2008
Hemma igen!(uppdaterad)
Jasså du....det trodde du aldrig?
Att jag skulle komma hem utan blessyrer och åkommor?
Muhahahha....fast en hel del träningsvärk på ovanliga ställen jo...gött att jag inte var den enda :)
Måste erkänna att det var en riktigt mysig,äventyrlig vecka upp i Sälen.Det var ett riktigt sagolandskap såsom jag aldrig sett Sverige förut.
Första dagen blev det att åka utför.
Men innan dess blev jag väckt med sång och frukost på sängen....hihi vilken start på dagen - och presenter fick jag också!
Med en speciell gåva från Någon med TANKE bakom.Ni vet ju att Silvana verkligen är den som uppskattar TANKEN bakom gåvorna,stora som små.Nice nice nice!
Precis vad jag bär också - din smak är min smak(ibland,kom ihåg manchestersofforna).
Hur som helst...åka utför.
Jag förväntade mig lite teori eller så innan jag kavade mig nerför en lagom sluttande backe till liften...TJI fick jag för min lärare var ju trots allt Någon.
Det var mer ett "såååååå nu sätter vi på dig skidorna och åker upp"
Hariga Silvana gjorde detta och tog sig ner UTAN ATT RAMLA EN ENDA gång!!Wohoooooo!!!
Och näöööö...jag tog inte av skidorna och GICK ner i pjäxor eller tog liften ...jag åkte ...eehm plogade mig nerför backen.
Sen kan jag väl inte påstå att jag inte ramlade.Ju kaxigare man blev desto större risker och låg man platt på mage med nosen i snön. Som tur är var dagen strålande för detta...solen sken och snön var precis som o åka skidor på sommarmoln.
Sen blev det fettig mat utan dåligt samvete för man hade verkligen jobbat för det!!
Man är en liten,liten indian innerst inne för när Syster Någon,Syster Någons man o Far Någon var en smula impade på mina försök så ville jag vifta på svansen som en cockerspaniel.
Tyvärr kunde inte Systerson Någon elle Mor Någon ge sina utlåtande då de varit fullt upptagna på pulkabacken och i lekrummet inne i värmestugan.
Dagen efter var det dags för längd...detta klarade jag mindre galant måste jag säga,kondisen var inte på topp och jag trillade en hel del...familjen Någon är ju superhurtiga och hade riktig fart trots pulkan,tur att Mor Någon förbarmade sig lite över mitt sega jag och väntade.
Men belöningen på våfflor med hjortornsylt i hemfjällsstugan var värt besväret.Vägen tillbaka gick mycket snabbare.
Det roliga var att även då hade vi strålande solsken,två minusgrader och NOLL vind...fjället visade upp sig i alla sina prakt!!
Därefter var det dags för firandet...jaaaa du.... Det riktiga firandet.
Restaurang Lammet&Grisen (eller björnen&lejonet som Han ville kalla den).Oj oj vad vi åt.Det var längesedan jag åt så mycket kött i ett svep och det märkliga var att tillbehören var minst lika goda - bufféer är livsfarliga när de är så här goda.
Vi skålade glatt för födelsedagar och att få vara tillsammans,men främst för Hans examen och nya jobb.Visst är det lite i efterskott men det viktiga var att det blev av - pojken har ju nått sina drömmars mål och förtjänar att bli firad.
Till och med gustavknodden åt för glatta livet och lekte omkring tills man fick bokstavligt dra honom varsamt därifrån.
Resten av veckan var det skidor,snöpromenader,mys och spel framför brasan (där Ing-Mari KROSSADE på inlevelsen i charaderna ha ha ha),bastu och god mat.
Skolböcker hade jag med i ett fåfängt försök att hinna göra någonting nyttigt också.Men men ni förstår nog hur det gick.
Tyvärr var det plusgrader i söndags så jag åkte inte utför mera - men däremot testade jag bräda - och det var sketans kul!!Inte alls så svårt som jag trodde bara jobbigare för benen!
Så vi tog med oss skidorna och brädan hem sen - det finns ju backar ganska nära örebro och bräda måste jag ta mig an ordentligt.
Det resumerar veckans snöäventyr.Det var en vecka som gav mersmak och jag ser riktigt fram mot att fortsätta skidåkandet trots det onaturliga i att en indian står på skidor.
Kraaaaaaaaaaamiiiiizzzzz
Silvana.
tisdag 4 mars 2008
Kom IGEN somna!
Silvana för bövelen....du är ju jättetrött,varför somnar du inte?
Jag har packat ungefär hälften så vardagsrummet och klädkammaren ser ut som katastrofområden. Jag kan inte logga in på Rättsbanken av nån anledning så jag kan inte skriva ut rättsfallen till PM:et ändå idag.Tv:n har ingenting kul eller informativt att titta på.
Imorgon ska jag hinna med seminarium,packa klart,köpa band till kameran,frukt,duscha och städa...allt detta på tre timmar.
Lycka till Silvana.
För övrigt tycker jag att jag alltid har varit en person som reser lätt,jag använder min trogna Haglöf´s light Medium till både kläder dator och böcker när jag åker till gbg över helgen exempelvis.
Men den här gången....shit pommes frites...fem väskor???Två med kläder o sängkläder,en med skolgrejer,en med skor och en med mat!!
Hur ska detta gå?
Struntar i att väskorna är små...de väger ju bly.Fattar nada!
Men imorgon bär det iväg.Ska bli riktigt spännande att komma ifrån vardagen lite. Det blir lite ovanligt att fira min födelsedag i Sverige utan päronen!
Pappa är i Chile i skrivande stund och tar hand om Farmor medan Farfar och Tia Amelia åkte till teneriffe.Saknar honom och hoppas att resan också blir lite healing för HONOM.Pappa ska alltid ta hand om alla och vara så stark utan att tänka på sig själv.Jag är glad att han har börjat inse att både jag och syrran är vuxna nog att lyssna på honom.Ha en vänskaplig relation med päronen är inte ovanligt tror jag - men att vara ditt pärons VÄN.....jaa det är mer ovanligt.
Funderar på att följa med till teneriffe i sommar på Fernandas ett-års minnesgudstjänst - det beror på hur mycket pappa behöver det.
Det känns tufft att man påminner om Fernanda - vet inte om det skadar hennes pappa på nåt twillight zone-sätt.
Samtidigt vill jag göra en miljon saker till i sommar...följa med mamma till spanien för att hon så gärna vill ha oss med....åka till Chile för att få en slurk motherlandzzzz innan jag blir alltför stel...följa med Pojken till Daftö-Valö några dagar OCH ta en sista minuten resa till grekland med honom.
Om man bara hade obegränsat resekonto *suckar*
Näää jag kommer aldrig att somna om jag sitter o häckar framför datorn.Tur att jag har lätt att somna i bilen =)
Kramizzzzzzzzzzz
Silvana.
måndag 3 mars 2008
O så vart man hemma då´rå.
Dialekter är roligt!
Att åka tåg från Västra Götaland till Närke ger dig ett uppläggningsfat fyllt med brokiga läckerbitar.
Vänta två sek...simon kom precis in....
Åter igen?Vart var jag??Äsch nu tappade jag tråden.
Är hemma igen efter en ovanligt lyckad helg i Göteborg.Den var utöver det vanliga. Visst gjorde vi otroliga loppisfynd Korre?
Dags för mig att ta mig an morgondagens rättsfall till seminariet.
Ögonlocken känns tunga...sååååå tunga....*gäspar*
Silvana
lördag 1 mars 2008
What are U looking 4?
Just DU ja!
Vad letar du efter egentligen?
Är hemma i Göteborg igen - notera att jag kallar det för "hemma" ännu.
Det är riktigt skönt o rätt att få komma hem till mammas goda mat,de eviga skvallerstunderna med goda skratt och där vi löser världsproblemen med snabba ryck.
Jag skulle inte klara mig om man inte hade den varma familjerealtionen man har,att tycka att päronen är tjatiga eller att besöka morföräldrar som nåt tråkigt???Det existerar inte i min värld.Lyckligtvist är jag född i en superduper familj där också släkten är sketans rolig att tillhöra. Fy 17 vad lycklig man är egentligen.
Familyn har funnits där också under tuffare tider då man inte har mått så bra.Ibland känns det sorgligt att jag inte kan hjälpa dem mer nu när vissa i släkten ännu inte kunnat komma ur sorgen från i somras.
Lycka är det många söker men inte kan definiera. Någon tor att lycka blir den dag man får en ring på fingret,eller när man får killen/tjejen, när man har mycket pengar eller får det där attraktiva jobbet. Jovisst är det eftersträvansvärt - men det lyckorus man har när man får det där måler brukar hålla sig i kanske en vecka.Sen återgår man till det normala tillståndet.
Buddhisterna och Dalai Lama pratar om det andra tillståndet - det där som du återgår till efter lyckoruset. Det är där arbetet skall finnas.
Jag har en annan religion.men det innebär inte att man inte kan hämta livåskådningar på andra håll också.Egentligen går det ju inte emot kristendom heller.
Tillfredställelse av idag,NU...att kunna känna lycka av att bara se ett vackert landskap eller av en god gärning,ett hej på gatan eller en intressant konversation med en vän.Varför är det en eutopi?
Allting handlar om inställning.Det vet vi ju - alla självhjälpsprogram baserar sig på det.Men måste vi gå så långt som diverse artiklar och böcker för att vi ska leva efter det.
Vad letar du efter för att bli en lycklig människa?
Just nu försöker jag genom ettor och nollor ändå ge dig en bit av min lycka.Av värmen man har stabilt inne i magen när man har det bra i vardagen,i det där vanliga tillståndet.
Stor kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam till just DIG
Silvana.