lördag 23 februari 2008

Va??En indian på skidor??

Ha ha ha. Vilket sätt att rubricera det här inlägget va?

Jo det är ju så att jag har pratat mycket (såklart) med min extremt sköna homie och även med kursarna i örebreeew.

Det är tydligen väldigt otippat när man har lärt känna mig att min pojkvän skulle vara helt och hållet,inte-en-droppe-dansk-ens-svensk. Ni anar inte förvåningen från vissa.
Det är väl naturligt från mina kompisar i och med att det här fenomenet ör ganska nytt.
Visserligen har jag aldrig gjort skillnad på nationaliteter,tänker inte så mkt i de banorna och jag har ju dejtat killar med - sson efternamn.
Men tillsammans och så seriös som nu?? Näää det har jag nog aldrig varit.

Jag kan tycka det är charmerande ibland.För många ställer frågor bara av pur nyfikenhet.Bland annat kan det låta så här:

- Blir det inte svårt med alla kulturkrockar??

-Joo.. Svarar jag numera.
Detta följs oftast av höjningar på ögonbrynen som vill att man ska förklara sig ytterligare.

- Joo..i början visste jag inte hur det skulle gå.Jag menar....Han är ju en sån DÄR.
Man får medlidsamma nickningar.

- När jag skulle ta med honom hem var ju också en pärs,vad skulle mina föräldrar säga??
Ännu mer bekymrade blickar brukar jag få av mina åhörare.Detta låter som en insyn till förarbetet för hedersmord allra minst!

-Jag menar,vi hade ju inte ens utrustningen för att lösa det!
Frågande blickar men ännu vill de höra mer.Vadå utrustning?Vad skulle de göra med den stackars pojken??

- Vad menar du??Vilken utrustning?

- Kaffekokare!Vi är ju Té-drickare,i sydamerika dricker man inte så mycket kaffe så vi har aldrig haft en kaffekokare hemma!Bara vanligt pulverkaffe.

Nu bryter de flesta ut i nervöst skratt.Visst känner man sig dum??

Poängen med den här dialogen är för att förklara att man tar sånt med en klackspark för att kulturkrockar inte existerar i den bemärkelsen som de flesta tror.
De kulturkrockar vi har haft är ju té kontra kaffe.
*Hans första idol var Europe medan min var Michael Jackson.
*Han skivar äggen på längden och jag på bredden
*...och det största är nog att jag är röd-vänster-miljö orienterad medan han lutar åt höger(nåja ingen är perfekt).
Den nyaste krocken är att han skall tusan hålla upp dörren för mig!!!Nästa gång jag får dörren på näsan får du dig en riktig snyting!
Ni fattar vad jag vill ha sagt va?
Bra...då lämnar vi ämnet.

Ville också tacka igen till alla er som gett mig så fina komplimanger om bloggen - skruvade mig lite nöjt måste jag erkänna.Men det är lång väg kvar.

Vad rubriken beträffar så är det såpass att jag vecka 10 skall infinna mig i en skidstuga uppe i Sälen tillsammans med Någons födda-på-skidor-familj och försöka ta mig an att ta mig ner för ett snöigt berg med plankor på fötterna.
Ni som känner mig och mina tidigare missgärningar i relation till vintersporter vet varför jag är liiiite nervös.
Jag vet att jag kommer att bjuda på många anledningar till skratt,Ha ha ha Någons pappa har redan sagt att han ser fram emot just det. Nåja man måste ju testa allting och skidåkandet har stått högt på att göra-listan.Det pinsamma blir nog att Gustav-gullingen antagligen kommer att lära sig mycket snabbare. Kul att bli krossad av en två-årig knodd va??Hiihihihihi det här kommer verkligen att bli kul.Tur att man har humor ibland.
Dessutom får Gustav krossa mig i vad han vill för han vann mig helt och hållen första gången han glatt sträckte armarna mot mig och tjoade: "Heeeeeeeeej Shilaaana!

Så med inget mer att berätta idag lämnar jag er igen mina kääära ungdomar.
Hoppas ni får en trevlig helg.

Att testa skidor första gången vid 27 års åldern is the shit!

Silvana.

Inga kommentarer: