Inte utan min Panter...och så lite om Pumba

Näeee..jag kan inte skilja mig ifrån Pantis!

Han är min vän,den som värmer mig när man ligger i en kall säng,den som stödjer min rygg när jag har ont i svanken vid "Kvinnoveckan",den som vakar över mig och mitt bohag,prydnaden med personlig prägel!
Visst kan jag erkänna att han är stor och tar mycket plats i den lilla lägenhet vi har just nu och att han skulle sova gött i dubbelsängen hemma hos mamma.Men han skulle vara fövisad från mig och mina andra gosedjur Oso och Guruguru. Han skulle alltså bli diskriminerad på grund av storlek. DET mina vänner kan man inte tolerera.
Pantis stannar hos mig!

För övrigt hade jag och Pumba ett kort MSN samtal.Det var jättelängesedan han loggade in.Saknar honom jättemycket,Pumba med sin humor och gester och roliga historier.Finns ingen bättre! Synd att Miss V inte var online just då och att Migo kollade på tv,annars hade det blivit ett M.D.C-samtal old style he he.
Kramiz Pumba och så hoppas jag du skaffar Internet hemma igen snart.Annars får jag ta första bästa flygplan ner till La Serena och bita dig i örat!

Silvana.